Kjerstin_elefant_och_karamell

Det var nå'n som sett Kjerstin
på ett fik nerí Göteborg.
Hon var gul omkring munnen
av ägg ifrån samma korg.
Hon spela' bräde me' gubbarna
om en öl och en stängningsdans.
Å hon sa' att hon jobba' me' data å sånt, å
ölen - de' va' elefant..
Men hon drack den, liksom elegant.

Kjerstin har köpt godis.
Hon har köpt sig karamell.
Här kommer hon som Candyman
me' en strut så go' och gräll.
De' finns remmar; de' finns drops;
fudge; knäck.. och hon har flarn.
Hon har inte var't så lycklig
sedan hon var litet barn.
Lilla Kjerstin är så lyckli' me' sin strut.
Säg 'adjö' till Kjerstin, nu är sången slut.

Vad gör Kjerstin ner' vid Zinkensdam
med kamera på stativ?
Jo, hon jobbar på en dokumentär om romers liv.
Hon har en keps, som Stefan Jarl, och de'
blåser från Hornstull.
De' e' slaskigt å moddigt.. å Kjerstin far omkull.
På kameran har nå'n plastgrej som ska var där
flugit av.
Och linsen sitter snett och vill ej zooma som den ska.
Nej, de' blir ingen film. Det blev slap-stick och skit.
Å i en pöl av lorti't vatten ligger kepsen, som var vit.
Samma väg går alltihopa: kamera å stativ.
Fan ta romerna! Å fan ta deras liv!